kontrolleradgalenskap

Tyngden av toner och ord
slår mig hänsynslöst i bakhuvudet
på vagn 3 till Kålltorp

Likt gatsten mot den renaste fönsterruta
träffar sanningen mig
Jag kommer aldrig att glömma
trots klippta band och domnade år

17 minuters bitterljuv plåga
är mer än den totala restiden
och sammankopplar dåtid och bister framtid
medan en svärm av ansikten flimmrar förbi
men lämnar mitt utryckslöst

Omhuldad av hemmets tillfälliga skimmer
haglar verbala spyor ut i cyberrymden
för att mötas av oförstående ögon och menlös sympati

Den kemiska lobotomin når aldrig minnets vrår
när jag är tjugosju år och utan planer
oförmögen att leva i det förbannade nuet
som enbart är ett blanksteg med då och sen



Helene Johansson 2008