kontrolleradgalenskap

I dag vaknade jag världsfrånvänd och inte blev det mycket bättre efter två koppar blackmetall-svart kaffe.
Jag beslutade mig således att inte sticka till Inre Rum-kontoret, då jag förmodligen ändå inte skulle ha mycket att hämta där idag eftersom paus-knappen i min sk. själ är neddtryckt.
Promenaden dit och hem skulle säkert ha gett mig något förvisso. Känslan att gå, gå fort och långt, bort från olika saker.

Klockan är halv fyra och jag har inte varit ute idag. Att det är fint väder rör mig nog inte i ryggen.
Lite stolt är jag att jag övervann min telefonfobi så pass att jag lyckades ringa Försäkringskassan och KANSKE fick jag namnet på "rätt" person samt telefonnummer. Jag orkade dock inte ringa mer när jag väl fått tag i detta telefonnummer, men något skall jag väl ha att oroa mig över.

"det finns inget svar!" skriker Lifelover-killarna i mina billiga datorhögtalare.
Nej, det finns inget svar. Eller som min numera totalt frånvarande Guru skulle ha sagt: "Svar är för bögar och hemlösa!"
Min Guru M har jag inte sett några cyberspår efter på flera veckor, vilket är tämligen ovanligt. Efter cirka fem år är jag väl förtrogen med hennes internetvanor. Hon försvinner då och då, men brukar var tillbaka efter ett par veckor. Dock har det gått betydligt fler veckor än så nu och jag anar oråd på ett totalt egoistiskt sätt.
Jag vet mycket väl att hon kan vara död och det skulle faktiskt inte förvåna mig det minsta.
Men om det är så, vem fan ska jag nu utbyta cynismer med via MSN??