kontrolleradgalenskap

Den galna paranoian och meningslösheten härjar!

Denna dag känns mest meningslös och de paranoida tankarna rullar omkring i mitt huvud.
Kanske är det bättre i morgon, eller kanske inte. Det blev ju inte bättre idag i alla fall.

"Now that Ive realized how its all gone wrong, gotta find some therapy befor it gets too late" - Joy Division

Jag kör på med min musikaliska masochism, för nästan var enda bra skiva jag har bär minnen med sig och det spelar i nuläget ingen roll om det är bra eller dåliga minnen för minnena blir jobbiga oavsett.
Men, jag klarar av att lyssna på Joy Division´s "Closer" utan att lipa iaf, alltid något.
Ett tag försökte jag skapa ny minnen till vissa skivor, men det gick ingetvidare då de nya minnena var ganska intetsägande och de gamla lyste igenom hela tiden.

En månad med grav asocialitet. Jag har fortfarande inte någon större lust att umgås med folk, men det verkar som om jag slipper det också. En del har slutat höra av sig nu och det är nog lika bra det, så får jag inte vatten på min paranoida kvarn.

Jag har nu bott i lägenheten i 18 månader och skött mig, vilket är kraven för att jag skall kunna få första handskontraktet.
Frågan är huvuvida jag verkligen får kontraktet. Jag har en tendens att få rejäla portioner otur, men i denna frågan kan jag inte göra mycket mer.
Om jag inte får kontraktet så vet jag inte riktigt vart jag tar vägen, kanske till Småland. Det vore att ge upp kampen för en dräglig tillvaro, men så mycket och länge som jag kämpat så borde ingen påstå att jag inte försökt.
Dock vet jag hur folk är, de kommer att komma med idiotiska och verklighetsfrånvända "råd", ifrågasätta mig och hur jag skött mig osv... Men jag tänker inte ta den skiten igen.

Jag har funderat på att sluta blogga men jag gör inget drastiskt i nuläget, jag fortsätter även om jag inte är så säker på att det ger vare sig mig eller er något. Ingen måste läsa, det är faktiskt helt frivilligt.