Tillfällig rikedom
I dag kom det pengar till mitt konto! Det var sanneligen efterlängtat!
Så nu har jag betalat alla inkomna räkningar. Dock har hyresinbetalningskortet inte kommit, så det ser ut som om jag är rik på mitt saldo. Men, inbetalningskortet kommer förmodligen i dag eller i morgon, så jag är bara låtsas-rik.
Förtillfället dammar jag av och filar till en gammal krönika som jag skrev för det nu mera nedlagda zinet Lpop.
Den handlar om att "komma ut ur journalen" som jag kallar det, dvs att vara öppen med att man har en psykiatrisk diagnos, vilket absolut inte är lätt pga alla fördommar som folk har.
När jag skulle publicera min diktsamling "Kontrollerad Galenskap" via Vulkan.se , fick jag verkligen ta en mycket seriös funderare på om jag skulle publicera den under mitt riktiga namn eller en pseudonym. Beslutet blev att använda mitt eget namn, men det var inte lätt.
Jag kan fortfarande bli nojjig över det, rädd för att tex grannarna ska få reda på att jag har diagnosen schizofreni och bli avogt inställda emot mig.
Men, jag fattade beslut om att inte bli skrämd till tystnad pga folks fördommar och det håller jag fast vid.
Jag har dock full förståelse för de som inte vågar tala om sina psykiska problem, som aldrig våga yppa ett ord om sin diagnos. Det är otroligt svårt att få någon som helst förståelse från "friska" personer då de matas med fördommar från media hela tiden.
Om man ska komma ut ur journalen, så får man vara beredd på allt och dessutom behöver man har kunskap om sin sjukdom, så att man kan informera folk om hur det egentligen är och på så sätt försöka minska andras fördomar.
Jag har fått alla möjliga konstiga frågor. Allt från den klassiska: "Så du har flera personligheter?" till direkt kränkande och idiotiska frågor som: "Hur tänkte "järnspettsmannen"?"
Ja, hur tänkte han??? Hur sjutton ska jag veta det???!!!! Jag har aldrig träffat honom och vi har ingen telepatisk kontakt.
Ibland undrar jag verkligen vem det är som är sjuk..... För vem som är korkad brukar inte vara så svårt att avgöra.
Så nu har jag betalat alla inkomna räkningar. Dock har hyresinbetalningskortet inte kommit, så det ser ut som om jag är rik på mitt saldo. Men, inbetalningskortet kommer förmodligen i dag eller i morgon, så jag är bara låtsas-rik.
Förtillfället dammar jag av och filar till en gammal krönika som jag skrev för det nu mera nedlagda zinet Lpop.
Den handlar om att "komma ut ur journalen" som jag kallar det, dvs att vara öppen med att man har en psykiatrisk diagnos, vilket absolut inte är lätt pga alla fördommar som folk har.
När jag skulle publicera min diktsamling "Kontrollerad Galenskap" via Vulkan.se , fick jag verkligen ta en mycket seriös funderare på om jag skulle publicera den under mitt riktiga namn eller en pseudonym. Beslutet blev att använda mitt eget namn, men det var inte lätt.
Jag kan fortfarande bli nojjig över det, rädd för att tex grannarna ska få reda på att jag har diagnosen schizofreni och bli avogt inställda emot mig.
Men, jag fattade beslut om att inte bli skrämd till tystnad pga folks fördommar och det håller jag fast vid.
Jag har dock full förståelse för de som inte vågar tala om sina psykiska problem, som aldrig våga yppa ett ord om sin diagnos. Det är otroligt svårt att få någon som helst förståelse från "friska" personer då de matas med fördommar från media hela tiden.
Om man ska komma ut ur journalen, så får man vara beredd på allt och dessutom behöver man har kunskap om sin sjukdom, så att man kan informera folk om hur det egentligen är och på så sätt försöka minska andras fördomar.
Jag har fått alla möjliga konstiga frågor. Allt från den klassiska: "Så du har flera personligheter?" till direkt kränkande och idiotiska frågor som: "Hur tänkte "järnspettsmannen"?"
Ja, hur tänkte han??? Hur sjutton ska jag veta det???!!!! Jag har aldrig träffat honom och vi har ingen telepatisk kontakt.
Ibland undrar jag verkligen vem det är som är sjuk..... För vem som är korkad brukar inte vara så svårt att avgöra.
Kommentarer
Postat av: Psyk
Modigt och starkt att du publicerade under ditt eget namn! Jag önskar jag kunde göra det samma på Psykbryt, men det får vänta ett tag. Jag är inte rädd för andra människors reaktioner, men mer noga med vad jag vill sätta mitt namn under. Ibland skriver jag saker...och glömmer att jag har skrivit dem.
Trackback
