Fika och panik
I dag var en väninna här på fika. Det var väldigt trevligt och som vanligt spårade vi ur flera gånger i våra samtal, vilket resulterade i flera asgarv.
M kom på den brillianta ideen att vi borde filma oss och klippa ihop våra värsta urspårningar och lägga det på Youtube.
Det vore rätt kul tror jag, men huruvida vi verkligen gör det......återstår att se.
Sen var jag på Konsum och handlade, det var inte mycket folk alls faktiskt. Knatade hem och då kom paniken!
Helt ur det blå, så att säga. Hjärtklappning, domningar i kroppen och känslan av att inte få tillräckligt med syre.
Men, härdad som jag är, så hann jag peta i mig lugnande innan det blev alltför illa. Mina panikattacker brukar ha en startsträcka på ca 30 minuter och Stesolid brukar börja verka i kroppen på 30 minuter.
Lugnade mig med en dusch och nu börjar saker återgå till det "normala".
Jag försöker nu reda ut varför denna panik kom, men jag finner ingen direkt orsak för jag har haft en bra dag med gott sällskap. Så, det är ett mysterium. Men, det var rätt länge sedan jag hade en panikattack sist, så det kanske bara var dags nu? Mina panikattacker brukar inte alltid följa någon somhelst logik.
M kom på den brillianta ideen att vi borde filma oss och klippa ihop våra värsta urspårningar och lägga det på Youtube.
Det vore rätt kul tror jag, men huruvida vi verkligen gör det......återstår att se.
Sen var jag på Konsum och handlade, det var inte mycket folk alls faktiskt. Knatade hem och då kom paniken!
Helt ur det blå, så att säga. Hjärtklappning, domningar i kroppen och känslan av att inte få tillräckligt med syre.
Men, härdad som jag är, så hann jag peta i mig lugnande innan det blev alltför illa. Mina panikattacker brukar ha en startsträcka på ca 30 minuter och Stesolid brukar börja verka i kroppen på 30 minuter.
Lugnade mig med en dusch och nu börjar saker återgå till det "normala".
Jag försöker nu reda ut varför denna panik kom, men jag finner ingen direkt orsak för jag har haft en bra dag med gott sällskap. Så, det är ett mysterium. Men, det var rätt länge sedan jag hade en panikattack sist, så det kanske bara var dags nu? Mina panikattacker brukar inte alltid följa någon somhelst logik.
Kommentarer
Postat av: etg
Usch, känner igen detta. Har befunnit mig i det tillståndet i lite över en timma nu. Domnaden i armarna, lite stickande känsla med en vikt över bröstet som väger ton (precis som i tecknade filmer) och förhindrar syret att passera fritt som det skall.
Trackback
